Saturday 16 August 2008

Karriärskvinnor...

Kvinnligt entreprenörskap och företagande


Av: Demokrates Sörensson (mindre uppsats inlämnad som del av civilekonomutbildning i Lund, vt 2008)

Fråga (mitt val ur uppgiftsutbudet, citerad därifrån)

"Forskning visar att kvinnor och män skiljer sig åt i beteende i vissa ekonomiska situationer. Skiljer sig kvinnligt entreprenörskap och företagande åt från ”manligt”1 företagande? Är regelverk och normer utformade på ett sätt som gör det svårare för kvinnor än män att vara entreprenörer? Räta ut dessa genusfrågetecken! Vad är fakta, vad är åsikter och vad är fördomar i sammanhanget?"

Analys

"There are no public institutions for the education of women, and there is accordingly nothing useless, absurd, or fantastical, in the common course of their education. They are taught what their parents or guardians judge it necessary or useful for them to learn, and they are taught nothing else. Every part of their education tends evidently to some useful purpose ; either to improve the natural attractions of their person, or to form their mind to reserve, to modesty, to chastity, and to economy ; to render them both likely to became the mistresses of a family, and to behave properly when they have become such. In every part of her life, a woman feels some conveniency or advantage from every part of her education. It seldom happens that a man, in any part of his life, derives any conveniency or advantage from some of the most laborious and troublesome parts of his education."
Adam Smith, The Wealth of Nations

Regelverk

Vårt samhälles normer behöver vi inte diskutera. Det är anathema att ens insinuera att det skulle finnas någon betydelsefull skillnad mellan könen som gör dem olika väl lämpade för olika yrken eller arbetsuppgifter. Jag lägger den frågan till vila omedelbart.

Fakta är dock att regelverk för företagande inte skiljer sig åt på ett sätt som gör det svårare för kvinnor än för män att vara entreprenörer. Tvärtom finns det massvis av lagar, institutioner, ombudsmän och liknande som vakar med hökögon för att upptäcka varje tillstymmelse till särbehandling av kvinnor, och i görligaste mån beivra den.2 Såvida den inte är “positiv” då förstås, som t.ex. hundratals miljoner statliga medel öronmärkta åt att gynna kvinnliga och endast kvinnliga företagare och inget annat.3

Vad är jämställdhet enligt JämO, jämställdshetsombudsmannen, herren/herran på täppan bland dessa hökögon?: “Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Det gäller till exempel:

  • makt och inflytande
  • ekonomiskt oberoende
  • företagande, arbete, arbetsvillkor
  • utbildning och utveckling
  • ansvar för hem och barn
  • frihet från könsrelaterat våld

Hur fungerar jämställdhetspolitiken i Sverige?

Jämställdhetspolitikens utförande sker på olika nivåer. Högst upp befinner sig regeringen, som bestämmer vilka jämställdhetspolitiska mål som landet ska sträva efter att uppnå.4 Dessa mål är:

  • Jämn fördelning av makt och inflytande
  • Ekonomisk jämställdhet
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra”5

Det är alltså regeringen som bestämt att vi ska ha “ekonomisk jämställdhet”, vilket med tanke på att lika art och mängd av arbete faktiskt ger lika lön i Sverige6 måste betyda att kvinnor, som är väldigt koncentrerade inom låglönebrancher, antingen ska få mer betalt inom dessa yrken, eller att de ska fås att spridas ut jämt över hela arbetsmarknaden. Om kvinnor vill detta eller inte verkar inte intressant för varken skribenterna eller politikerna berörda här.

Vad menar feministerna att kvinnor hämmas av?

Enligt Anne D. Bouschini et. al7.:

“Den feministiska kritiken kan sammanfattas som inriktad mot två grundläggande inslag i traditionell nationalekonomi, det ena är metaforen om ”economic man”, det andra är koncentrationen på marknadsproduktion och marknadsarbete.

En individ fokuserad på att maximera egennyttan, oberoende av andra individer, och med givna, stabila preferenser är ingen särskilt bra beskrivning av det verkliga livet. Vi föds inte med färdiga preferenser. De utvecklas i samspel med andra personer, genom uppfostran, i social gemenskap och kommunikation, och påverkas av tradition, historia, information, kunskap, sociala strukturer, trender och reklam. Likaså påverkas vår nytta av andras glädje, andras sorg, andras konsumtion och standard. Den feministiska ekonomin vill lyfta in de sociala relationernas betydelse i den nationalekonomiska analysen.

Begränsningarna för vårt handlande och våra val är fler än de som uttrycks av ekonomiska tillgångar eller tid. Kunskap, sociala normer, maktförhållanden, lagar och regleringar kan också de begränsa kvinnors och mäns valmöjligheter, och ofta kvinnors i högre grad än mäns. Modellen för ”economic man” förutsätter i själva verket flera fungerande sociala institutioner, såsom fungerade äganderätter (för kvinnor likväl som för män) liksom givetvis grundläggande mänskliga rättigheter. Nationalekonomernas fokus på ekonomiska restriktioner gör enligt feministiska ekonomer att de ignorerar eller nedtonar de övriga – oftast med hänvisning till att de bör analyseras av andra vetenskaper."8

En munfull, minst sagt. Men rena struntpratet. Vad menas med att "lyfta in de sociala relationernas betydelse i den nationalekonomiska analysen"? Vilken ekonom har påstått att homo oeconomicus är "oberoende av andra människor". Vem göra affärer med om inte andra? Att vi inte skulle födas med givna, stabila preferenser är också det gallimatias: E. O. Wilson, Consilience, s. 161-162,:

“Meanwhile, what we know or (to be completely outright) what we think we know, about the hereditary basis of human nature can be expressed by linking together three determining levels of biological organization. I will present them from the top down, in a sequence that begins with the universals of culture, proceeds to epigenetic rules of social behavior, and ends in a second look at behavioral genetics. In a classic 1945 compendium, the American anthropologist George P. Murdock listed the universals of culture, which he defined as the social behaviors and institutions recorded in the Human Relations Area Files for every one of the hundreds of societies studied to that time. There are sixty-seven universals in the list: age-grading, athletic sports, bodily adornment, calendar, cleanlinesstraining, community organization, cooking, cooperative labor, cosmology, courtship, dancing, decorative art, divination, division of labor, dream interpretation, education, eschatology, ethics, ethnobotany, etiquette, faith healing, family feasting, fire-making, folklore, food taboos, funeral rites, games, gestures, gift-giving, government, greetings, hair styles, hospitality, housing, hygiene, incest taboos, inheritance rules, ioking, kin groups, kinship nomenclature, language, law, luck superstitions, magic, marriage, mealtimes, medicine, obstetrics, penal sanctions, personal names, population policy, postnatal care, pregnancy usages, property rights, propitiation of supernatural beings, puberty customs, religious rifual, residence rules, sexual restrictions, soul concepts, status differentiation, surgery, tool-making, trade, visiting, weather control, and weaving." Den första kategorien räcker.

Det är ett inte så lite förtiget men mycket stabilt vetenskapligt datum att kvinnor i genomsnitt har mindre hjärnor än män, och att samtidigt mindre hjärna tenderar att medföra lägre begåvning:

"The g factors extracted from the male and female samples were highly congruent indicating they were measuring the same thing for both sexes. Sex differences in g probably rest on sex differences in brain functioning. Both Ankney (1992) and Rushton (1992) found that males average 100 g more brain weight than females even after correction for body size. Ankney estimated the sex difference in brain size as 0.78 standard deviations. Assuming a 0.35 correlation between brain size and IQ, therefore, Lynn (1999) and Nyborg (2005) predicted that the male advantage in average IQ is 0.78×0.35=0.273 standard deviation units, equal to 4.10 IQ points on a test like the Wechsler standardized with SD=15. This predicted outcome is very close to the 4.3 mid-point of the range of observed outcomes for large samples, i.e., IQ=3.6 in the present study and IQ=5.0 in Lynn and Irwing's (2004) review.

However, several sex-difference/brain-size/IQ anomalies still require resolution. First, there is a major gap in Lynn's resolution of the Ankney–Rushton anomaly. Males are found to average a larger brain size from birth onwards, even after controlling for body size. For example, in a study of 100 East Asian children followed from birth to age seven, boys at birth averaged a cranial 484 D.N. Jackson, J.P. Rushton / Intelligence 34 (2006) 479–486 capacity 5 cm3 larger than girls, a difference that increased to 40 cm3 by 4months, and 50 cm3 by age 1 year and then remained stable through to age 7 years (Rushton, 1997; controlling for body size). Other data show the 50 cm3 male advantage in brain size at 1 year remains stable unti adolescence when male brains grow to become 140 to 160 cm3 larger than female brains (Rushton & Ankney, 1996; also controlling for body size)."9

Vad innebär detta? Mycket. Allt tyder på att det i dagens informationssamhälle är en människas intelligens som över allt annat bestämmer hennes framgångsrikhet i livet:

"The study provided support for hypothesis 3, which states that the sex difference in g can be explained, at least in part, in terms of an overall larger average male brain. However, a recent voxel-based morphometric MRI analysis shows that women have more white matter and fewer gray matter areas related to IQ, and the strongest IQ—gray matter correlations are in the female frontal and male frontal and parietal lobes (Haier, Jung, Yeo, Head, & Alkire, in press).

The study made it understandable how an exponentially growing male/female ratio at the high end of the g distribution—with the exact numerical ratio being a function of the size of the average sex difference in mean g and of the dispersion of g—provides part of an explanation of the male dominance in high society.

The present results derive from a more careful sampling of the two independent sub-samples than any before, but the small Ns call for caution in interpretation, even if it is harder to obtain a statistically significant difference in a small than in a large sample.

The general conclusion: Proper methodology identifies a male advantage in g that increases exponentially at higher levels, relates to brain size, and explains, at least in part, the universal male dominance in society."

Placenta-effekten

I de alster vi studenter hänvisades till drogs i många fall slutsatsen att det är "bilden", den på förhand givna uppfattningen om vem som är företagare eller rättare sagt vem företageren är, och hur förtagaren är, som får kvinnor att rygga tillbaka från företagande: "– Forskningen säger att mäns och kvinnors företagande på många sätt är lika – men att startsträckan för kvinnor ofta är längre och mer vansklig eftersom de har svårare att identifiera sig med att vara företagare. Det finns med andra ord – precis som i arbetslivet – starka könsstrukturer som pekar ut var kvinnor och män bör befinna sig."

Man undrar förhoppningsvis: vad har det här att göra med vetenskap? Hur kan vetenskapen mäta i vilken grad man "identifierar sig med att vara företagare", och även om den kan det, på vad sätt kan ovanstående slutsats härledas?

Nonsens. Nonsens! "Strukturer", "identifieringssvårigheter", "manliga synsätt" m.m. har blivit magiska - och med tusen och noll meningar - förklaringsrötter som de med "genusglasögon" (varför inte linser?) kan plocka fram närhelst det går dåligt för kvinnor och ingen diskriminering i lagens mening kunnat bevisas eller t.o.m. har motbevisats. För kvinnorna själva kan det ju inte vara fel på!

Jag kalllar denna magiska, allförklarande orsak för placenta-effekten. Ju mindre man tror på den, desto sjukare förstår man att samhället är. Den är de socialdeterministiska "feministernas" m.fl.:as moderkaka, som suger politisk, ekonomisk, och självförhärligande emotionell näring ur miljontals indoktrinerade kvinnor, att förslösa på sina egna parasitiska karriärer, och mer eller mindre användas emot dem av dessa deras "välgörare". Det kryllar av exempel på placenta-effekten. Kolla här t.ex.:

"Att vara företagare är ofta synonymt med att vara man. Kvinnovärlden [var ligger den? förf. anm. ] och företagarvärlden [?] är åtskilda, enligt Carin Holmquist och Elisabeth Sundin i boken Företagerskan. Entreprenören betraktas allmänt som hjälte och vägbrytare, vilket är en bild som är kopplad till bilder av det manliga. Monica Lindgren skriver i samma bok att entreprenörskapsforskningens teoribildning är uppbyggd kring studier av traditionellt manligt företagande, vilket gör att kvinnorna inte upplevs som entreprenöriella. De passar ju inte in i den mall som skapats för och av män. Maskuliniseringen är så stark att kvinnors företagande blir en avvikelse. ”Det finns företagare och så finns det kvinnor som är företagare”, skriver Holmquist och Sundin.

Enligt en doktorsavhandling av Helene J Ahl beskrivs kvinnliga företagare i olika forskarartiklar som mjukare, svagare och inte lika nyttiga som männen [man undrar här vilka kontroller som gjorts för att se om detta verkligen inte var fallet]."10

Hormoner och stambeteende

Forskningen idag har klarlagt stora könsskillnader, medfödda och även - i princip eller bokstavligen - socialiseringsimmuna sådana, och det står klart att inte bara levde vi i stammar styrda av män - o ack, hemska patriarkat - i miljoner och hundratusentals år, medan kvinnorna gallrade fram de största bråkstakarna och jaktkungarna som sina sexuella favoriter11 . Vi levde så, och vi anpassades biologiskt för att så leva. Män blev självklara som ledare för stammen, och se! stammen lever än. Företag är stammen. Skolklasser är stammen. Hobbyklubbar m.m. är stammen. Politiska partier är stammen. Det är och var inte omöjligt för en kvinna att bli stamledare - företagare i vårt sammanhang - men det var speciellt och sällsynt:

"But the pink-and-blue theory is becoming less and less credible. Here are a dozen kinds of evidence that suggest that the difference between men and women is more than genitalia-deep.

Sex differences are not an arbitrary feature of Western culture, like the decision to drive on the left or on the right. In all human cultures, men and women are seen as having different natures. All cultures divide their labor by sex, with more responsibility for childrearing by women and more control of the public and political realms by men. (The division of labor emerged even in a culture where everyone had been committed to stamping it out, the Israeli kibbutz.) In all cultures men are more aggressive, more prone to stealing, more prone to lethal violence (including war), and more likely to woo, seduce, and trade favors for sex. And in all cultures one finds rape, as well as proscriptions against rape.

Many of the psychological differences between the sexes are exactly what an evolutionary biologist who knew only their physical differences would predict.

Throughout the animal kingdom, when the female has to invest more calories and risk in each offspring (in the case of mammals, through pregnancy and nursing), she also invests more in nurturing the offspring after birth, since it is more costly for a female to replace a child than for a male to replace one. The difference in investment is accompanied by a greater competition among males over opportunities to mate, since mating with many partners is more likely to multiply the number of offspring of a male than the number of offspring of a female. When the average male is larger than the average female (as is true of men and women), it bespeaks an evolutionary history of greater violent competition by males over mating opportunities. Other physical traits of men, such as later puberty, greater adult strength, and shorter lives, also indicate a history of selection for high-stakes competition.12 [Som kvinnor i genomsnitt således inte blivit instinktivt lika duktiga på.] [---]

This argument is based on the fallacy that the Blank Slate has nothing but good moral implications and a theory of human nature nothing but bad ones. In the case of human differences, as in the case of human universals, the dangers go both ways. If people in different stations are mistakenly thought to differ in their inherent ability, we might overlook discrimination and unequal opportunity. In Darwin's words, 'If the misery of the poor be caused not by the laws of nature, but by our institutions, great is our sin.' But if people in different stations are mistakenly thought to be the same, then we might envy them the rewards they've earned fair and square and might implement coercive policies to hammer down the nails that stick up. The economist Friedrich Hayek wrote, 'It is just not true that humans are born equal;... if we treat them equally, the result must be inequality in their actual position; ... [thus] the only way to place them in an equal position would be to treat them differently. Equality before the law and material equality are, therefore, not only different but in conflict with each other.' The philosophers Isaiah Berlin, Karl Popper, and Robert Nozick [Nozick är annars ett problem] have made similar points.[---]

A nonblank slate means that a tradeoff between freedom and material equality is inherent to all political systems. The major political philosophies can be defined by how they deal with the tradeoff. The Social Darwinist right places no value on equality; the totalitarian left places no value on freedom. The Rawlsian left sacrifices some freedom for equality; the libertarian right sacrifices some equality for freedom. While reasonable people may disagree about the best tradeoff, it is unreasonable to pretend there is no tradeoff. And that in turn means that any discovery of innate differences among individuals is not forbidden knowledge to be suppressed but information that might help us decide on these tradeoffs in an intelligent and humane manner.”, The Blank Slate, Steven Pinker, 2004, s. 149-153, s. 346-349.

Om det fanns skillnader som förtegs men orsakats av samhället, ja, stor vore skammen var gång det uppdagades. Men likaledes är det att fördöma denna eviga och ad nauseum envisa fixeringen vid sociala faktorers envälde i förklaringar av varför ditt och datt är som det är och eventuellt som det inte borde (eller som vissa tycker är “omodernt” eller dylikt). Låt oss därför upplysa samhället; folket, intelligentsian, politikerna och vetenskapen; om att människan är ett biologiskt fenomen hon också, och inte bara ett ekonomiskt eller socialt. Människan tänker fortfarande på stenålderns villkor om gruppaltruism, skönhet som godhet, mannen som given ledare, kvinnan som barnskötare, och samlare snarare än jägare – jakten som det stora aggressiva projektet, företaget på liv och död, lagarbetet på blodigaste allvar – som kvinnan vanligen inte var en del av:

“As we have already noted, the improved foodcollecting techniques of modern agriculture have left the majority of the adult males in our societies without a hunting role. They compensate for this by going out to `work'. Working has replaced hunting, but has retained many of its basic characteristics.

It involves a regular trip from the home base to the `hunting'grounds. It is a predominantly masculine pursuit, and provides opportunities for male-to-male interaction and group activity. It involves taking risks and planning strategies. The pseudo-hunter speaks of 'making a killing in the City'. He becomes ruthless in his dealings. He is said to be 'bringing home the bacon'.

When the pseudo-hunter is relaxing he goes to allmale 'clubs', from which the females are completely excluded. Younger males tend to form into all-male gangs, often 'predatory' in nature. Throughout the whole range of these organisations, from learned societies, social clubs, fraternities, trade unions, sports clubs, masonic groups, secret societies, right down to teenage gangs, there is a strong emotional feeling of male 'togetherness'. Powerful group loyalties are involved. Badges, uniforms and other identification labels are worn. Initiation ceremonies are invariably carried out with new members [o ädle pom pom broder!]. The unisexuality of these groupings must not be confused with homosexuality. They have basically nothing to do with sex. They are all primarily concerned with the male-tomale bond of the ancient co-operative hunting group. The important role they play in the lives of the adult males reveals the persistence of the basic, ancestral urges. If this were not so, the activities they promote could just as well be carried on without the elaborate segregation and ritual, and much of it could be done within the sphere of the family units. Females frequently resent the departure of their males to 'join the boys', reacting to it as though it signified some kind of family disloyalty. But they are wrong to do so. All they are witnessing is the modern expression of the age-old male-grouping hunting tendency of the species. It is just as basic as the male-female bonding of the naked ape and, indeed, evolved in close conjunction with it. It will always be with us, at least until there has been some new and major genetic change in our make-up. Although working has largely replaced hunting today, it has not completely eliminated the more primitive forms of expression of this basic urge.”, The Naked Ape, Desmond Morris, s. 164-165, 1969.

Så föga förvånande ser vi överallt än idag vår organisering i stammar:

”We did not evolve, of course, `to live in huge conglomerations of thousands of individuals. Our behaviour is designed to operate in small tribal groups probably numbering well under a hundred individuals. In such situations every member of the tribe will be known personally to every other member, as is the case with other species of apes and monkeys today. In this type of social organisation it is easy enough for the dominance hierarchy to work itself out and become stabilised, with only gradual changes as members become older and die.

In a massive city community the situation is much more stressful. Every day exposes the urbanite to sudden contacts with countless strangers, a situation unheard-of in any other primate species. It is impossible to enter into personal hierarchy relationships with all of them, although this would be the natural tendency. Instead they are allowed to go scurrying by, undominated and undominating.

In order to facilitate this lack of social contact, anti-touching behaviour patterns develop. This has already been mentioned when dealing with sexual behaviour, where one sex accidentally touches another, but it applies to more than simply the avoidance of sexual behaviour. It covers the whole range of social-relationship initiation. By carefully avoiding staring at one another, gesturing in one another’s direction, signalling in any way, or making physical bodily contact, we manage to survive in an otherwise impossibly overstimulating social situation. If the notouching rule is broken, we immediately apologise to make it clear that it was purely accidental.

Anti-contact behaviour enables us to keep our number of acquaintances down to the correct level for our species. We do this with remarkable consistency and uniformity. If you require confirmation, take the address or phone books of a hundred widely different types of city-dwellers and count up the number of personal acquaintances listed there. You will find that nearly all of them know well about the same number of individuals, and that this number approximates to what we would think of as a small tribal group. In other words, even in our social encounters we are obeying the basic biological rules of our ancient ancestors.", Morris, s. 161-162.

All denna biologiska beteendepsykologi är inte ett tecken på att jag vill tillbaka till stenåldern eller 50-talet eller något annat -tal, utan att jag vill se en rejäl förändring, inte bara av de sociala förhållandena som formar män och kvinnor, utan även av det som därvid formas. Mäns våld mot kvinnor t.ex., som är mycket företagsamt i många fall, tyvärr, är ett bra fall för att demonstrera vad jag menar.

Studier har visat att halten manligt könshormon är en effektiv faktor för att göra män mer våldsamma, såväl mot kvinnor som mot män. Själv har jag nog relativt måttlig halt av androgena hormoner (jag har penis över medel men ibland lakterar mina bröst!), i synnerhet testosteron, och mycket riktigt är jag av naturen lite av en “mes”, även om jag av rationella skäl sett till att lära mig försvara mig. Men mitt förslag, som jag kommer att driva politiskt, kommer tvivelsutan drastiskt och omgående minska våldsbrottsligheten, även om den, som den ju är, är driven av i mångt och mycket samma impulser (risktagande, kreativitet, självförtroende, aggession, normöverträdande) som de som bidrar till att göra män mer företagsamma än kvinnor. Men en 70-80% minskning av våldet tycker jag är värt mer än även en långvarig stagnation, depression eller t.o.m. en veritabel implosion av ekonomin.

Således: “Vare man (eller kvinna) androgenhaltig över det könsliga minimum för att utveckla könsspecifik fysik, dömes till minskning av androgenhalt genom antiandrogenikum och/eller kompetitiv motverkan medelst östrogen, tills erforderlig, önskad halt erhållits. Verkställande skall överses och gives av endokrinolog- eller neurologläkare, admininistration rekommenderas IV, hormonläge i övrigt prövas och dokumenteras.” Låter månne som ett dugligt första utkast till en lagtext.

Att testosteron verkligen har våldsalstrande effekt är väl dokumenterat (ex):

“Previous studies have explored the relationship between violent behaviors and basal testosterone either by a correlative approach or by comparisons of subject groups known to be aggressively or nonaggressively predisposed.

Our present finding that testosterone levels were related to hostility in the violent but not in the nonviolent men implies that a high level of testosterone can be associated with violent behavior. The relationship may be obscured in less violent individuals through the restricted range of variation and may not be equally strong at different times of the circadian cycle. In previous studies in which high testosterone levels have correlated with aggression, testosterone concentration has generally been assessed in the morning, when the hormone levels are high.”, s. 120;

James M. Dabbs Jr, Timothy S. Carr, Robert L. Fradyj and Jasmin K. Riad, “Testosterone, Crime and Misbehavior among 692 Male Prison Inmates”, Personality and Individual Differences, Vol. 18, No 5, 627-633, 1995:

“The present study supports earlier findings relating testosterone to criminal violence, and it provides details not available from earlier studies. Similar testosterone effects were found in two different sub-sets of data, even though there were significant differences between Ss in the two sets. Pooling the sub-sets to produce a large overall sample allowed us to draw conclusions about different kinds of crime. We found testosterone related to crimes of sex and violence. We clarified Rada, Laws, Kellner. Stivastava and Peake’s (1983) mixed evidence linking testosterone to rape and child molestation. And we related testosterone to prison behavior as well as to type of prior criminal behavior outside of prison.

The findings provide information about criminal behavior among low as well as high testosterone individuals. While certain crimes and misbehaviors are characteristic of high testosterone, others are characteristic of low testosterone [Joachim Posener?].”

Slutsatser

Tvärtemot vad den allmänna meningen tycks vara så framgår det tydligt att det är männen som är mest särbehandlade negativt, diskriminerade, på arbetsmarknaden och i restenav samhället. För var är alla program för att hjälpa fram dem? De är dessutom falskeligen beskyllda för att upprätthålla ett massivt “förtryck” mot kvinnor genom magiska “strukturer”, “manliga synsätt” och liknande. Diskriminering av kvinnor förekommer, och är inte sällsynt, liksom godtyckligt förknippande av det ena eller andra könet vid vissa egenskaper.

Men bara för att det manliga könet förknippas med något fördelaktigt eller det kvinnliga med något ofördelaktigt så betyder inte det att dessa föreställda samband inte föreligger i verkligheten. Det är inte bevisat att kvinnor är lika kapabla begåvningsmässigt och kreativt som män, utan snarare tyder all kvantifierbar, experimentiellt beprövad och upprepad bevisning på motsatsen. Det mesta av vad kvinnor har att peka på är sedan länge avskaffade laga hinder för deras utbildnings- och yrkesfrihet, samt mäns bättre resultat ekonomiskt genom sin större propensitet för högavlönade branscher och yrken. Men för att se till att kvinnor verkligen får det bättre och blir ungefär lika väl representerade inom alla yrken så krävs det att man ser även till den sociobiologiska/evolutionspsykologiska, antropologiska, beteendegenetiska differentialpsykologiska, psykometriska, endokrinologiska, och neurovetenskapliga forskningens fynd.

För, det är ingalunda så, som Anne D. Boschini et. al. påstår, att: “[d]äremot finns det inte särskilt mycket forskning som syftar till att reda ut om kvinnor och män verkligen är olika, dvs har olika preferenser.” Det finns berg och hela bergskedjor av sådan information, på alla möjliga aspekter av människans göra och vara. Av den anledningen uppmanar jag Boschini m.fl., ja alla ekonomer och hela samhällsvetenskapen och humanioran tillika, att sluta upp med sin socialdeterminism och börja ta “biologisterna” på allvar. Först då kan alla faktorer undersökas, bedömas och om lämpligt, åtgärdas; först då kan verklig - sociogenetisk – rättvisa skipas och könen harmoniseras.


1Varför citationstecken runt 'manligt' men inte runt 'kvinnligt'? Man anar viss fruktan för “genusarméns” reaktioner på fel ordval.
2Jämställdhetsombudmannen, Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt, Jämställdhetsnämnden. Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam, Granskningsnämnden för radio och TV, Justitieombudsmannen, Jämställdhetsenheten vid näringsdepartementet, Women to the top, European Project on Equal Pay, m.fl.
3“Genus styr företagandet” Loop, 08:07, s. 32.
4Jämställdhetsminister nu: Nyamko Sabuni. Förra årets anslag: 28 miljoner kronor för år 2007.
5http://www.jämo.se/omjamstalldhet/default.asp
6När man talar om att de har “lägre löner än män” menar man eg. att de ofta arbetar i andra, mindre lukrativa branscher. Det är en propagandafras ämnad att vilseleda, alltså.
7Anne D. Boschini, Christina Jonung, Inga Persson, Genusperspektiv på nationalekonomi, Högskoleverket 2005.
8Ibid., s. 64-65.
9 Males have greater g: Sex differences in general mental ability from 100,000 17- to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test, Douglas N. Jackson, J. Philippe Rushton.
10 Carolin Dahlman, Kvinnors företagande, s. 9, Svenskt Näringsliv, 2004
11 (Eureka! Där har vi svaret på den eviga frågan: varför föredrar kvinnor svin?)
12Ergo: större risktagande.

No comments: